Nu är det klart! Ett telefonsamtal från ett telefonnummer som inte fanns i min telefonbok, gjorde mig nyfiken. Det visade sig, att det var representant från SLU's rådgivare för bihälsa som sökte mig. Hon hade blivit rekommenderad av en tipsare, att "ring Anna-Karin hon är gjord för detta". Ni förstår säkert, att jag blev oerhört rörd över att blivit rekommenderad. Jag bad att få återkomma och behövde fundera på vad som krävdes av mig och ännu flera frågor dök upp. Ett mycket givnade Zoom-möte hölls och jag insåg att vara bihälsorådgivare är en mycket viktig roll för att kunna hjälpa alla biodlare!

Vad kan en bihälsorådgivare göra?

Jo, genom att man bokar in ett möte som sker via Zoom, kan man föra ett rådgivande och stöttande samtal live med biodlaren, som kanske undrar olika problem som kan uppstå i samhället. Det kan vara frågeställningar, varför bina har dött, om man misstänker något skadedjur som kan ha påverkat binas utveckling och hur man då ska gå till väga för att råda bot. 

Jag förespråkar att man ska jobba förebyggande i sin bigård. Genom att jag får dela med mig evidensbaserad kunskap som har resultat i forskning, så kan biodlaren istället få starka kraftfulla samhällen, med goda resultat i skörd av honung och andra produkter från samhället. Bina är en viktig resurs i vårt landskap och utan friska bin, blir det svårt att vara biodlare. För det ska vara roligt att vara biodlare, eller hur!?

Hur går man tillväga om man vill boka in sig på ett rådgivande samtal med mig? Allra enklast är att du klickar på fliken "rådgivning" och där har du en direktlänk till att boka. Där väljer du tid för vårt möte! Det bästa av allt, är att rådgivningen är kostnadsfri om du anger rabattkoden som du finner i bokningsformuläret!

Välkommen att boka rådgivning hos mig!

Äntligen är vi i slutet av februari och det är dags att göra en lite grovplanering över kommande säsong! Jag får lov att erkänna, efter att man går in i oktober månad så tar även jag lite vintervila från biodlandet, förutom att varroabehandlinga som jag gör i december.

Det är inte bara jag som njuter av att det är grått, kallt och lite blåsigt under denna period fram till våren, då allt sakta men säkert vaknar till liv, utan likt en björn som går i ide på hösten och vaknar på våren.

Ska jag var uppriktig, så tycker jag att det är just detta som är tjusningen med biodling, att man inte håller på med det jämt, året runt. För mig är det naturligt att biodlingen går som en röd tråd i naturens skiftningar och även odlingssäsongen som tar fart på våren samtidigt med bina börjar leta efter den första blommande sälgen som de hämtar både pollen och nektar ifrån.

Men det allra först tecknet på att det vaknar sakta till liv i bikuporna, är när man ser de senapsfärgade små prickar i snön av bajs från bina, som varit ute och sk rensningsflugit!

Ett annat tecken är att det nu droppar in anmälningar till årets nybörjarkurs i biodling och även till fortsättningskursen! Jag är så oerhört tacksam för att jag får dela med mig av kunskapen att vara biodlare med allt vad det innebär. Är du också sugen på att lära dig om biodling, då är det hög tid att anmäla sig till mig. Det gör du allra enklast genom att fylla i formuläret under fliken "Bikurs". Starten av bikurserna blir runt april ev. maj om det blir en fruktansvärd kall och sen vår, men det får vi hoppas att det inte blir!

Varmt välkommen med din anmälan!

Nu är vi inne i högsommaren och det efterlängtade regnet kom till slut här hos oss i Värmland. Trots den torka och saknad av regn har mina bin dragit in massor och det är fullt i skattlådorna så dessa är nu slungade. Men jag tänkte ta upp ett moment i slungningen och det är att sila sin honung.

När man har plockat in sina ramar från skattlådorna, går man efter en regel att 2/3 av ramen ska vara täckt av vax. Detta ger mig en liten fingervisning att vattenhalten är under 20% och risken för jäsning av honung är då liten. 

För att komma åt honungen täcker man av vaxet med en sk avtäckningsgaffel och på så sätt blottlägger varje honungscell. I detta moment blir det alltid lite vax kvar och små "trasiga celler" som bina lagar när honungsramen går tillbaka till bikupan efter slungningen. Detta leder till att när man slungar, så finns det alltid små partiklar av vax, pollen och eventuellt ett litet ben eller vinge av ett bi, som råkar komma i vägen i samband med att man tar honungsramen från bikupan.

För att råda bot på att vi får detta i vår burk eller flaska, så måste vi sila bort vaxresterna. Man pratar i detta fall om silning eller klarningstank. Klarningstank innebär att man häller all honung i ett stort kärl på någon kubik i volym och låter vaxresterna flyta upp till ytan och man tappar ut honungen längst ner av kärlet via en tappkran. Därefter så finsilar man. 

Jag använder mig av en sk rostfri dubbelsil som har två olika silar i samma moment. Bilden ovan ser ni den grövsta dimensionen där de grova vaxpartiklarna fastnar och honungen rinner ner till den finare silen och därefter rakt ner i min hink. 

Här ser ni hur de små mindre partiklar av vaxet har fastnat i den finare nätet i min rostfria sil. Jag gillar verkligen denna dubbelsil då den tar bort i två olika nivåer. Här får man vara lite vaken om man slungar stora mängder, så inte vaxet blir för mycket och sätter igen nätet och honungen inte kan rinna genom.

Här vet jag, att en del biodlare än nöjda med sin silning. Men det är inte jag! Jag vill inte ha en konsument som klagar på att de hittar en liten prick i sin honung som är köpt från mig! Därför silar jag en sista gång, dvs genom en tredje silduk i nylon. Det är en tunn nylonsil som liknar en tratt, som får hänga i en träställning. Nylonsilen finns i olika nivåer av masktäthet, ju finare masktäthet desto mer "skräp" fastnar i silen.

Här har honungen gått genom nylonsilen och ni ser att det finns små partiklar av vax längst ner i struten!  Efter denna silning, är honungen så genomsilad och fin att jag som biodlare inte kan få finare sil.

I denna bildserie är resultatet efter att jag har slungat 50 kg honung och betänk när ni slungar ännu mera, hur mycket vax som finns kvar i honungen, när du endast har använt dig av dubbelsilen...

Något som jag vill avsluta med och det är av största vikt! Använd enbart redskap och verktyg inom skattningen som är livsmedelsgodkända. Inget annat är ok, eller ens diskuterbart! Jag vet, att det fuskas och har fått det berättat för mig av biodlaren själv, att man har silat sin honung i nylonstrumpor... Jag blev illamående när jag fick detta berättat!

Jag hoppas att detta gav dig lite råd om hur du ska tänka på när du hanterar din honung som är ett livsmedel. Stort lycka till med årets skattning!

Glass...! Vem älskar inte glass när det är sommar och väldigt varmt, så säg mig det. Kommer ni ihåg förra sommaren då jag bad kocken Johan som då ägde Ölme Prästgårds gästgiveri, om att göra glass på honung till mig? Den var ljuvlig och helt underbar.

Här i veckan när det var olidligt varmt blev jag så otroligt sugen på glass med solvarma jordgubbar. Så jag skred till verket och gjorde egen honungsglass! Wow den blev så fantastik god, och det vore elakt att inte dela med mig receptet och hur jag gjorde den, för jag vill verligen att ni ska kunna göra egen glass av min honung! Jag har vid detta tillfälle använt mig av den krämiga honungen, men skulle din honung ha kristalliserat sig går det utmärkt att värma den på låg effekt i mikrougnen.

Här kommer receptet på Römossens honungsglass 2 port;

2 st äggulor, helst ekologiska för de är mer gula i äggulan

80 gr honung

3 dl vispgrädde

1 knivsudd vanlij

Gör så här;

Vispa grädden hårt, det är ett måste!

Lägg äggulorna, honungen och vaniljen i en skål och vispa med elvispen så det blandas rejält. Den blir väldigt rinnig och det är inget fel på äggblandningen om du tror det. 

Häll därefter i ägguleblandningen i den hårt vispade grädden.

Rör försiktigt ner ägguleblandningen i grädden så det blandar sig fint till en jämn smet. Låt nu glassmeten stå i sin bunke i frysen i ca 2,5-3 timmar. Efter en timme så rör du noga runt kanterna av bunken och gör det gärna efter ytterliggare en timme. När tiden har passerat har du plötsligt en fantastisk krämig och god honungsglass på rena fina råvaror!

Alltså, ni måste testa och låt mig gärna få veta vad ni tycker! Passa på att göra den inför midsommarhelgen! Om du inte äter upp all glass, så går det givetvis att låta den frysa till ordentligt, tänk bara på att ta fram den ca 10 -15 min så den blir lite mjuk, den smakar mycket bättre då.

Då denna glass är helt gjord utan några stabiliseringsämnen, som bl a binder vatten, så kan du uppleva iskristaller när du har fryst glassen under en längre tid. Jag rekommenderar att du äter den "färsk" för då är den som godast och gör glassen för att äta den "direkt".

Det går utmärkt att smaksätta den med t ex rivet citronskal, blåbärssylt, chokladbitar ja det är bara fantasin som sätter gränser!

Nu har nybörjarkursen och fortsättningskursen dragit igång! Vilka härliga gäng jag har förmånen att få följa denna säsong! Men jag tänkte berätta och förklara lite när det uppkommer problem i samhällen.

I höstas i samband med invintringen så bytte jag ut en drottning i ett samhälle till en äggläggande drottning. När jag gjorde detta så lät jag samhället vara helt i fred och jag tittade aldrig om hon blev antagen, då bina fick sitt vinterfoder. Tidigare i våras så städade jag rent bottnarna från döda bin men inget mera. Det gäller att ha is i magen och inte börja lyfta på ramarna när det är kallt ute och bina sitter fortfarande i sitt vinterklot. Senare fick de även en ny yngellåda med nytt vax i, som ställdes under det invintrade yngelrummet.

Men idag var det dags för vårkontrollen tillsammans med gänget som går fortsättningskursen!

Det vi skulle göra idag, var att undersöka om vi kunde hitta så kallade stiftade celler, dvs att det finns en drottning som lägger ägg. Vi skulle även med hjälp en skakburk "varroacheck" (som ni kan köpa hos LP's biodling) undersöka om samhällena hade hög andel av varroakvalster.

Det som jag hade reagerat på tidigare var att detta samhälle som vi började med, var irriterade. Jag lyfter upp en av de mittersta ramarna, för det är oftast där som yngelklotet finns. Det jag ser är massor av kläckta och utkrupna drönare, väldigt många. Detta är ett tecken på att det är något som inte stämmer, då mängden av arbetarbin är nästintill obefintigt. Jag letar då efter stiftade celler men hittar inga! Detta innebar att detta samhälle inte har en äggläggande drottning, som jag hade hoppats på.

Här ser man den gula utätningsburen som den äggläggande drottningen satt i, förra hösten med hopp om att den skulle bli antagen av samhället. Men här ser jag bara sk pucklar, dvs drönare. Det innebär att det finns en oparad äggläggande arbetarbin som har då börjat lägga ägg i hopp om att samhället ska överleva men det kommer inte ge några arbetar bin. Här måste jag gå in och göra en åtgärd. Men samhället var så irriterad så jag ville inte utsätta kursdeltagarna för detta just nu. Istället gick vi iväg och undersökte de övriga bisamhällena i bigården om de hade varroakvalster. Till kursdeltagarnas stora besvikelse med hopp om att se ett kvalster, så kammade vi noll då vi inte hade ett enda varrokvalster i hela bigården! Det är ju jättebra, men i studiesyfte hade det varit bra. 

Men två av deltagarna stannade kvar för de ville vara med och se hur man åtgärdar ett puckelsamhälle! Sagt och gjort så fick de hjälpa till, och jag kan ju inte låta bli att erkänna, att det var lyxigt med lite hjälp i bigården! På min Facebooksida "Römossens Honung" kan du se en film om detta!

Vi lyfter bort hela samhället som har äggläggande arbetarbin ca 50m och välter ut ramarna huller om buller på gräset. 

Vi börjar med att borsta bort vartenda litet bi på nätbotten och går tillbaka och ställer den på exakt samma ställe som den nyss stod på. Därefter borstade vi bort vartenda bi på sargen och ställde den ovanpå den borstade botten. Nu började det tröttsamma jobbet, med att ta ram, en i taget och borsta bort alla bin och hänga tillbaka den i sargen. Detta samhälle stod på två stycken yngellådor, men då det var så lite bin för stunden så ställde vi endast tillbaka en yngellåda med 10 st ramar. En del ramar var det väldigt mycket celler med drönare som ännu inte hade kläckts så dessa sorterades bort, det blev två ramar som vi plockade bort. 

Det som händer när vi stod ca 50 m längre bort, är att förhoppningsvis så orkar inte det äggläggande arbetarbiet flyga tillbaka till samhället och blir istället kvar på marken där vi slog ut hela samhället. Det är vitsen med åtgärden! Resten av bin flyger tillbaka till samhället och det är därför så otroligt viktigt att de finner sin "nya" bostad på exakt samma ställe där de har bott.

För att detta samhälle ska räddas, så hämtade jag två stycken ramar med yngel i olika stadier och ägg. Jag hittade en ram med så perfekta larver som är i rätt ålder att bli uppmatad av bina till en ny drottning! Dessa två ramar med påsittande bin, flyttade jag till detta samhälle som var drottninglös även benämnd viselöst. Vi la på täckplatsen och taket och nu var vi klara med denna hastigt uppkomna åtgärd.

Om fem dagar kommer jag (hoppas jag) flera täckta uppdragna nya drottningceller som kommer kläckas om ca 14 dagar, from idag räknat. From idag och ca 4 veckor, ska det gå en ny äggläggande drottning om allt har gått vägen! Givetis så kommer jag berätta hur det går!

För snabbare uppdateringar, så finner ni mig på Facebook! Det är även där som jag livesänder arbete i bigården! Liven ligger alltid kvar och kan tittas på i efterhand!

Något som jag verkligen tycker om, är att undervisa. Förra lördagen var det dags att efter många års uppehåll i vår lokala biodlarförening här i Kristinehamn, att erbjuda medlemmarna "Säker Honung". 

Det var en underbar skara människor, och det var även nya ansikten för mig och ny bekantskap! Ni kanske undrar vad detta är för kurs? Det handlar om livsmedelsbranschens riktlinjer för livsmedelshygien och att man kan säkerställa sin produkt, i detta fall honung.

Livsmedelslagstiftningen gäller alla som hanterar livsmedel utanför det egna hushållet. Ansvaret för det, ligger på den som producerar och hanterar livsmedlet, alltså honung! Honungen ska vara säkra, spårbara och rätt märkta. För mig som biodlare är det mycket viktigt att min honung kan leverars på ett stabilt och säkert sätt till alla mina kunder, utan några tveksamheter.

Som ett stöd för att man ska vara säker på att man följer bestämmelserna, kommer det med en bilaga i "Bitidningen" som heter Bihusesyn. Denna bilaga är ett styrdokument/kvalitetssäkringsdokument, som är ett adminstrativt verktyg som man själv utifrån sina egna individulla förusättningar, kan kontrollera lagstifningen och att man följer den.

Alla kursdeltagarna fick i lugn och ro, fylla i sin bihusesyn, för att vi gemensamt diskuterade samtliga punkterna. Denna del var så viktigt att man tillsammans fick dela med sig de olika förusättningarna, så man förstår dokumentet.

Givetvis diskuterade vi hur en etikett ska se ut. Det som vi hade diskussioner om, var om det räckte med att stå tex "blåsippsbackens honung" eller "Kungsgatans honung" vilket det inte är. Det skall stå "Svensk honung" på etiketten och här finns inget undantag.

Med det vill jag ge er tipset att ni läser på ordentligt innan ni skriver er etikett, skickar iväg till tryckeriet så det inte blir en dyrbar läxa...Jag har själv gjort det misstaget.  Ser ni att er förening anordnar denna kurs, så anmäl er! Den är så viktig, även om ni bara har ett samhälle i er villaträdgård. Du är ansvarig för honungen.

För två veckor sedan, så var det kursavslutning för båda nybörjarkurserna. Det är lite ledsamt men samtidigt en känsla av att jag har gett verktygen till nya biodlare som kommer få få en spännande kommande säsong!

Kursen avslutades inomhus (enda gången som vi är inomhus på kursen) med massor av skratt och en tilllbakablick av vad året har gett dem.

Vi avslutade kursen genom att de fick se hur enkelt det är att blanda till oxalsyredihydrat med sockervatten, för att sedan droppa detta på det utrymme som kallas för bigata. Dvs det utrymme som är mellan varje biram i samhället och det är där bina befinner sig, när de sitter i sitt vinterklot. 

Det var verkligen sämst tänkbara tillfälle för det var riktigt kallt och det är inte gynnsamt för bina att man gör det, då man släpper ut värmen från samhället. 

Men vi hade gått genom hela behandlingen inne i stugvärmen och det gick väldigt bra, speciellt när man var flera som kunde hjälpa till att hålla oxalsyrelösningen ljummen hela tiden, en lyfte bort taket och täckplatsen och på ett kick så var sprutan fylld och det droppades på bina i rask takt.

Efter ett par dagar blev det mildare och jag fick rapporter att de hade på egen hand behandlat sina samhällen utan större problem, vilket gladde mig oerhört!

Nu har vi gjort allt vi kan för att bina ska få en bra start till nästa säsong och dagen avslutades med honungsprovning av honung från de som hade slungat. Det var många "aha-upplevelser" när de fick smaka på olika honungar och upptäckten över den stora smakvariationer som finns! Jag vet att dessa nya underbara biodlare kommer vara så stolta över sina bin och allt vad de gör för sin omgivning där de är uppställda!

Jag önskar all er lycka kommande biodlarsäsong!

Förutom att ta hand om bina under sommaren så odlar jag en hel del. Det hör liksom ihop, helhetstänket med att ta vara på vad naturen ger tillbaka. Vi är helt självförsörjande på "krossade tomater" och det beror på att jag odlar väldigt mycket tomater, för det är ju så otroligt gott!

Bilden visar bara en liten del av mitt ena växthus med tomater från den 8 oktober 2021. De tomater som inte hinner mogna tar jag in och de får mogna inomhus vilket går väldigt fort! Men nu var det dags att ta tillvara på de mogna tomaterna och koka ner till "krossade tomater".

Detta är en lyx för mig! Att slippa bära hem tunga konservburkar och öppna frysboxen istället och ta fram en påse fryst tomatsås på ca 5 dl.

Det är så otroligt enkelt! Recept kommer jag givetvis lägga upp här nedan!

 Tomater är en tacksam grönsak som ger stor skörd och smakar ljuvligt och speciellt i sällskap med lite sötma. Att ge en tomatsås lite extra smak, gör man med stor fördel med honung! Det blir en sån rundar, kraftfullare tomatsås och den beska som kan finnas i tomater försvinner! Så, har ni odlat egna tomtar så måste ni bara ta och göra ett rejält kok tomatsås och ta fram när ni ska laga en god köttfärssås!! Det är värt arbetet och man njuter verkligen av sin middag!

RECEPT TOMATSÅS

Mycket tomater så du fyller en 10 liters kastrull, lägg i 5-10 st vitlöksklyftor (hela), 1 hel chili( här valde jag Aji mango)och häll i 1 dl honung. Låt allt koka ihop och reducera till ca halva kastrullen volym. Salta och krydda lite grann, gärna med svartpeppar efter eget smak och tycke.

Jag brukar låta det koka i ca 45-60 minuter och allt har blivit som en röd väldoftande "tomatsoppa".

Jag tar av kastrullen från spisen och öser upp med hjälp av en soppslev till mixern.

Allt mixas till en slät krämig sås och jag passar nu på att smaka av, om jag behöver tillsätta lite salt och svartpeppar. När jag är nöjd med smakerna och de "sitter" så fyller jag fryspåsar med 5 dl färdigkokt tomatsås och fryser in!

Ni ser resultatet! Detta är en lyx, att under en frusen höst eller vinterdag, ta fram en påse från frysen. Laga en smakrik tomatsoppa med lite krutonger till, eller varför inte en god tomatsås till en god pasta och riven lagrad parmesan och ett glas rött...! 

Så tack vare mina bin som slitit under sommaren, gett mig god honung som här är en viktigt råvara till min middag som jag avnjuter i gott sällskap! 

Ibland händer det, att man har köpt flytande honung och som har kristalliserats. Ett litet uns av besvikelse kan uppstå hos kunden, men jag vill visa att det inte behöver vara ett nederlag. Jag använder väldigt ofta kristalliserad honung när jag bakar eller lagar mat.  För när det kommer till matlagning, kvittar det om det är flytande eller ympad/krämig honung.

I år fick jag (gissar vilt för jag skickade inte in den på pollenanalys) nog honung med stor mängd maskros i, som är känt för att kristalliseras snabbt. Nu när hösten har kommit med besked, fick jag hämta lite äpplen hos min biodlarvän på ”Torpets Honung”, då våra unga äppelträd inte ger oss några mängder.

Äppelkaka har jag redan gjort, som ni har kunnat läsa i tidigare blogg, men ville jag prova på att göra äppelmos med enbart honung i. Här fick jag prova mig fram, för socker har en konserverande effekt när man gör mos eller sylt, så därför har jag tillsatt natriumbensoat för att få en hållbar burk med äppelmos.

Så här gjorde jag;

1–1,5 kg valfria äpplen

700 gr honung (tex kristalliserad)

1,5 rågat kryddmått natriumbensoat

1 stjärnanis

Jag börjar med att skala alla äpplen och sedan klyftar jag dem och tar bort kärnhuset med kniven. Tärnar sedan ner äpplen i ca 1x1 cm stora bitar, för jag vill ha lite motstånd i moset. Lägger alla äpplen tillsammans 1 stjärnanis i en kastrull och kokar upp långsamt så det börjar vätska sig. Häller i honungen och låter det puttra på låg värme i ca 10 minuter. Nu har det blivit en mosig massa med lite bitar av äpplen som ger det lilla extra tuggmotståndet. Jag plockar upp stjärnanisen och slänger den. Därefter drar jag bort grytan från plattan och rör ner noga natriumbensoat i moset.

Nu har moset kokat färdigt och det är dags att hälla upp dem på rena burkar. Jag kan verkligen rekommendera de glasburkar som rymmer 1 kg honung, som jag har köpt hos LP’s biodling. Dessa är utmärkta i storlek till sylt, mos eller inlagda rödbetor/gurkor. Jag säljer INTE honung i denna vikt, och använder dessa burkar endast för att förvara min sylt i, så ingen börjar fundera hur jag hanterar mina honungsburkar!

Jag fyller burkarna proppfulla och skruvar på locket medan äppelmoset är varmt. De får sedan stå och svalna på köksbänken för att sedan långtidsförvaras i vårt skafferi. Ibland får jag frågor från mina vänner som får en burk sylt, hur jag gör för att öppna burkarna!? Det uppstår ett vacuum när det är så hett och därför sitter locket stenhårt vilket är ett kvitto att ingen luft har kommit in i burken och förstört innehållet.

Hoppas att ni vill prova att göra mos med era höstäpplen om ni har kristalliserad honung, för det blir fantastiskt gott! 

Bivax är något unikt. Det kan inte framställas på konstgjord väg, för då är det inte bivax. Det har förekommit för ett par år sedan, bivax som var utblandat med parafin och det resulterade i vaxkakor som bina inte ville bygga ut och även deformerade kakmellanväggar som var ett resultat av att parafinet smälte i bikuporna. Detta vax var köpt via nätet och var importerat från Kina. Med andra ord, köp enbart bivax från våra biredskapshandlare!

Bivax är ett viktigt ämne, men jag tänkte börja med att dela upp blogginlägget med hur jag gör nu, efter min biodlingssäsong, med allt vax som bina har producerat under året. Först ut är hur jag gör när jag smälter mitt avtäckningsvax i en vanlig saftmaja.

Jag täcker av mitt vax på en rostfri diskbänk, där jag har tagit bort vattenlåset, så det blottas ett hål i diskhon.

Idag, har jag en större rostfri bunke som står under vattenlåset, med en sil. Då rinner honung ner genom diskhon och rätt ner i silen och all honung tas till vara. Det blev totalt 4 st 3-kg hinkar med honung som rann från avtäckningsvaxet på detta sätt.

Jag måste erkänna, men jag är så himla nöjd över min lilla fiffiga lösning som inte har kostat något extra eller specialverktyg!!

All avtäckningsvax samlas i diskhon under tiden som jag skattar vid sommaren och hösten.

Denna bild är tagen idag, och man ser hur mörkt vaxet är. Det beror på att det är vax från de ramar som jag har bytt ut i yngelrummet. Alltså detta täckvax är det absolut inget fel på, vill jag noga poängtera.

När det är fullt i diskhon, blöter jag händerna i kallt vatten och skopar upp all avtäckningsvax och lägger (i detta fall en gammal bifor-hink) i en hink. Detta kan jag långtidsförvara, helst bitätt (med lock räcker gott och väl om det inte är så överfullt som här) och svalt. När jag då har tid och lust att smälta mitt avtäckningsvax tar jag fram min saftmaja!

Saftmaja är en kastrull som med hjälp av vattenånga, ångkokar bär för att direkt från kastrullen tappa upp saften på flaskor. Oerhört praktiskt sak!

Den består av tre delar. Den nedre delen fyller man upp med vatten. Del nr två/mittersta delen rinner saften/ vaxet ner och denna del har en liten rund "pip" som sticker ut på sidan av kastrullen. Denna pip fästs en liten slang som man öppnar med en klämma, och saften/vaxet rinner ut från den mittersta delen. Den tredje och översta delen är sk "bärkorgen". I denna del som har massor av perforerade hål, likt en grovsil så den ångkokta saften/vaxet rinner genom och ner till den mittersta delen.

För att det inte ska bli stopp i dessa hål, och förhindra att det smälta vaxet rinner genom, så lägger jag i en gammal tunn kökshandduk i bärkorgen. Jag har ett stort lager av gamla kökshanddukar och därför "slösar" jag på dem i detta arbetsmoment. Det går lika bra med fiberduk, gamla lakan eller framförallt örngott att lägga vaxet i. Det fiffiga med denna skyddsbarriär för hålen, är att allt bös som finns i vaxet, blir kvar i handduken/lakan/örngottet och sedan är det bara slänga det i sopporna.

 Ovan bild visar sk blockvax som jag redan har smält en gång men vill smälta om det för att det ska bli helt rent från främmande partiklar. När vaxet ligger i bärkorgen, så lägger jag på locket och sätter på spisen. Det tar ett tag innan den börjar koka och ångan gör sitt jobb, genom att få vaxet att börja smälta. Avtäckningsvaxet är oftast så luftigt packat så det smälter relativt fort, i jämförelse med blockvax.

När vaxet smälter undan för undan, så tar jag fram ettl lämpligt kärl där jag tappar ur vaxet. Här använder jag en ny oanvänd knästrumpa i nylon som jag trär över en ursköljd mjölktetra. 

Jag öppnar upp spärren på slangen och låter det skållheta vaxet rinna ner i strumpan och ner i mjölktetran. Se för guds skull till att inte överfylla om du har slängt korken till mjölken!!

Det samlas mycket skräp i kökshandduken som ligger i bärkorgen, men en del partiklar smiter förbi och här samlas det upp så fint i nylonstrumpan. Jag kan likna detta som när man silar honung, först i dubbelsilen direkt från slungan=kökshandduken, och sedan finsilningen i nylonsilen som är sååå tät och fin =nylonstrumpan!

Kvar i mjölktetran, har vi det fantastiskt fina smälta rena bivqx från våra egna kupor!! 

Jag låter vaxet stå ifred i ett dygn så det stelnar långsamt. Därefter klipper jag upp ett hål i nedre hörnet av mjölktetran och honungsrester och vatten från ångan rinner ut.

Här ser du hur otroligt gult och fint vaxet är, efter att fått en omgång av saftmajan!  Det kommer ytterligare blogginlägg om hur jag tar tillvara på yngelramarna och smälter ur dem, och även vad gör jag med blockvaxet som ett resultat av mitt arbete!

Stort lycka till med ditt vaxsmältande. Kommentera gärna om du har några funderingar så ska jag svara så gott jag kan!

Åh ni vet den där äppelkaka jag skrev om, förra hösten! Maken har köpt en vedspis som kan användas vid tältning och är så otroligt effektiv! Flera olika tillbehör finns, bl a en ugn som värms upp med hjälp av skorstenen/röret. Märket på denna ugn är "Winner well" storlek large.

Men nog om ugnen, för maken säger att "det vore gott med äppelkaka och vaniljsås idag". Så då ville jag utmana mig själv med att baka äppelkakan i denna ugn!

Receptet (se länk längst ner) är så enkelt med minimalt med disk! Tärna äpplen och lägg i en ugnsfast form. 

Lägg ingredienserna i en kastrull så det smälter ihop.

Jag gjorde även en liten portinsform också!

In i ugnen och vänta! Passade på att ta en kopp kaffe i väntan på att den skulle bli färdig!

Sedan var det dags att äta!! Oj sååå gott det var och jag blev så glupsk att jag inte tog någon bild på det färdiga resultatet, men det roliga är att det kom ett litet bi som inte kunde motstå äppelkakan!

Länken till receptet finner du i bloggen som jag skrev förra hösten och där står det utförligt hur jag gjorde den!! Det fiffiga som jag gjorde idag var, att jag tog den flytande försommarhonungen som har kristallierats i flasken och ersatte all strösocker i receptet och använde endast honung i äppelkakan. Det var en riktig höjdare, att använda den kristalliserade honungen!! Wow!!

Här kommer länken; Godaste äppelkakan!? 

Ni som kopplade upp sig i min livesändning i morse fick ta del av dagens schema! Budskapet var att njuta och ladda upp energi för dagen! Jag fixade till elstänglset och sedan tog jag bilen de 3 km till Stolpens Trädgård här i Ölme. Jag skulle bara lämna av lite nyslungad honung som de vill sälja från mig! 

Jonas och Lucja som äger Stolpens Trädgård har en fantastisk visningsträdgård och det är så mysigt! Den ligger precis invid E18 vid "Stolpen" och det är lätt att svänga av motorvägen hit för ett stopp! Jag kan varmt rekommender er att stanna och sträcka på benen. Ni känner säkert till trädgårdsmästaren John Taylor från bla SVT. Han gjorde ett stopp här förra sommaren! När man kommer hit slås man av hur vackert det är och mitt i trädgården står detta vackra skuggande parasoll av mullbärsträdet "Mulle". 

Jag blev så häpen över hur mycket bär som fanns på trädet! Lucja gick in och hämtade en glasburk, som faktiskt rymmer 700 gr honung i normalfallet. Hon erbjöd mig att plocka och ni som känner mig, vet att jag aldrig kan tacka nej till att plocka bär! 

Trädet dignar av bär och det har en lång skördeperiod. Strax därefter så var min burk full och jag sa till Lucja att detta ska jag äta med min honungsglass!!

Jag lämnade över flaskorna av nyslungad honung och satte mig på min favoritplats med min skål av honungsglass och ljumna mullbär!

Jag som bara skulle åka snabbt bort till Jonas och Lucja för att lämna lite honung, fick tillfälle att stanna upp och njuta av våran härliga sommar på altanen! Det är nästan så man skäms, men tänk vad små medel kan skänka oss en tillfredsställelse av njutning och välbehag, samtidigt som man laddar mental energi...!

Jag älskar glass! Men det ska vara riktig äkta glass som är gjord på riktiga råvaror och inget "skit" för att glassen ska se ut som glass. Vet ni om att GB glass innehåller ärtprotein!? Det slutade med en allvarlig händelse, då min granne inte tål baljväxter, så jag fick åka ilfart till grannen med min adrenalinspruta och kortisontabletter. Det slutade lyckligt, tack och lov...!

Men när jag förra helgen hade perfekt täckta ramar med raps från samhället som står vid Ölme Prästgård & gästgiveri, kunde jag inte låta blir att fråga kocken och ägaren Johan " har du glassmaskin?" och "gör du egen glass?" Han svarade med en motfråga, givetvis "- vill du att jag ska göra honungsglass?" 

Ni förstår att mitt hjärta gjorde en kullerbytta av glädje! Då vi även har en hel drös höns här hemma som går fritt på gården så fick Johan en platta med ägg och en stor burk nyslungad rapshonung. 

Efter en vecka fick jag ett sms av Johans fru Ulrica "glassen är klar". 

När jag hade hämtat den fina handgjorda glassen, som i mitt tycker är ett rent hantverk! Med endast fyra ingredienser, har jag den godaste glassen i min hand!

Kaffebryggaren slogs på och jag satte mig tillrätta på altanen och bara njöt av den guldgula färgen som äggulorna färgade glassen. Detta tillfälle ville jag så väldigt gärna dela med mig, så detta kan ni se i min sparade livesändning på min facebooksida! Jag njöt! Fullkompligt var fylld av eufori!!

Jag kan inte förstå, varför man ska fylla en plastbytta från GB med massa konstiga ingredienser såsom ärtprotein, när Johan använde sig av mina höns äggulor, honungen som sötade grädden och mjölken!? Inga smaktillsatser eller aromer, endast rena äkta produkter! Hur svårt kan det vara att tillverka äkta glass!?

För Johan var det säkert ingen "big deal" men för mig och min stolthet över hur bina jobbar och sliter med att samla in pollen och nektar, för att sedan lämna över den fina söta honung från samhället hos Ölme Prästgård & gästgiveri, till Johan som förädlar råvaror till något himmelskt gott!! Denna kunskap och respekt för mathantverk är något som jag uppskattar och tar stor del i mitt hjärta!

Jag kopplade ner min livesändning och njöt. Satt still i soffan på altanen, lät glassen smälta på min tunga och mun. Upplevde hur honungen gifte sig med äggulornas sötma, den krämiga grädden och söta mjölken som omslöt min själ och tog mig på en inre smakresa så tiden stannade upp.

Tack Johan och Ulrica, för att jag än en gång får ta del av ert hantverk! 

Kommer ni ihåg mitt inlägg som jag skrev 21 juni, där jag berättade om att min primörhonung fick vara en av många olika honungar från landet vid ett honungsevent som Svenska Bin arrangerade!? Kika gärna in på deras facebooksida, där de har lagt upp flera små korta filmer, där deltagarna berättar om sina upplevelser av eventet!

Som jag skrev i tidigare nämnda inlägg, skickade jag iväg honung för pollenanalys. Jag gjorde även häromdagen en livesändning på min facebooksida "Römossens Honung" där jag visade pollenanalysen! "-Men varför ska man göra en pollenanalys?" kanske ni undrar. Det är av den enkla anledningen, att få svart på vitt, vad just denna batch av honung innehåller. Jag vet att man gissar vad honungen innehåller med tanke på tidpunkten när man skattar och vilka växter som bina drar på för stunden. Men, detta är lika stor chans att vinna på triss, om man gissar vad för växter som bina har besökt och dragit in pollen och nektar till din honung. Jag fick besök av min biodlarkollega från "Torpets Honung" (ni måste följa henne på instagram!) och sa "smaka på denna honung och gissa vad för dragväxter bina varit på?". Hon svarade omgående "det kan jag inte". Det visste jag men ville ändå ställa frågan. Hon smakade på honungen och förklarade att hon inte kunde gissa, överhuvudtaget. Då la jag fram analysresultatet!

Vi båda var så förvånade över att det var hela 49 % sälg/vide i honungen! Den blommade i maj och honungen skattades 15 juni! Jag hade faktiskt själv gissat att den dominerande växten var maskros, men det var ju endast 7% av den! Så, ska man verkligen veta vad för något som bina har dragit på, så är det bara ett sätt att ta reda på, att skicka in för pollenanalys.

Men hur gör man? Jo, så här gör ni;

Mät upp ca 25-30 gram, av den honung du ämnar analysera, i en sk zip-påse. Kläm ur all luft ur påsen och dra igen "zippen". Lägg sedan denna påse med honungen i en ytterliggare Zip-påse och förslut med zippen. Dessa Zip-påsar köper du enklast hos ett kontorsföretag (t ex Kontorab). Du behöver inte ha stora påsar utan ganska små. Jag skriver mitt namn, adress direkt på påsen i det vita fältet. Sedan skriver jag en lapp med mina kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnumer och mail) och lägger detta i ett vanligt kuvert.

Detta skickar jag då till "Blåklintens Bigårdar, Alf Andersson, Risbrunn 126, 842 94 Sveg". Efter ca 7-10 dagar ligger det ett brev i min brevlåda med en faktura på 500 kr(inkl moms) och pollenanalys! Det är som julafton när jag får hem det! 

En annan anledning till att man gör pollenanalys, är att faktiskt visa för konsumenten vad just min honung innehåller och att konsumenten kan lita på dig som biodlare, att du säljer lokalproducerad honung och framförallt, det är svensk honung! Då honungsfusket breder ut sig i landet, kan jag som biodlare påverka och även bevisa att min honung är svensk och t o m vilka växter som bina har besökt när de pollinerar i den omgivning som dina bikupor står. Om man som biodlare vill jobba med att sälja sorthonung, är det ännu viktigare att kunna påvisa att det är t ex lindhonung eller ljung som det står på etiketten.

Mitt råd är till dig som biodlare, gör en pollenanalys vid flera olika tidpunkter och jämför sedan de olika skattillfällena och lär känna din honung hur den ser ut i färg och även smakar! Mitt råd till dig som konsument, ställ krav på din biodlare och fråga vad för honung som du köper och uppmuntra din biodlare att göra en pollenanalys! På detta sätt, kan den lokalproducerade honungen vinna mark och i alla bästa världar, konkurrera ut den flaska sockersmeten som säljs till konsumenten. 

Avslutningsvis vill jag påminna dig om att följa min sida på Facebook "Römossens Honung" så missar du inte mina livesändningar och annat spännande! Där finns som sagt en livesändning där jag visar pollenanalysen! 

Inom biodling rekommenderara man att en nybörjare, skaffar sig en mentor. Det är så otrolig trygghet. I mitt fall efter några år som biodlare tog jag steget att börja prova på med drottningodling. Och det är enbart tack vare en fantastisk man som heter Mats Johansson, som har peppat mig under ett par år. Min fråga har varit "varför ska jag pyssla med det när jag kan köpa mig utmärkta drottningar av Mats?".

Sagt och gjort! Jag måste ju ändå prova! Det man behöver är en lite utrustning men det finns färdiga paket för att larva 10 st att köpa hos LP's Biodling och en larvnål. Sedan kommer det svåra, att hitta rätt storlek på larverna ! De är ju så små och man stirrar sig blind på alla larver som finns i yngelramen! När man väl har "fiskat" upp en larv och lägger ner den i en cellkopp för att sedan hänga in odlingsramen i ett drottninglöst samhälle eller en skattlåda, är man så nyfiken på hur det har gått! Redan efter ett dygn kan man se om cellerna är antagna.  Efter ytterliggare 4 dagar är hela cellen täckt och antingen burar man in den där odlingsramen hänger eller så tar man in alla celler i kläckningsburar och ställer dem i sin äggkläckningsmaskin. Efter ytterliggare 7 dagar kläcks drottningen! Man är så otroligt glad och stolt!

Därefter sätter man ut drottningen i t ex avläggare eller ett samhälle som behöver en ny drottning. Efter ytterliggare ca 14 dagar har den nya drottningen börjat lägga ägg! Mer om drottningodling kommer längre fram! Nu har ni fått en liten inblick hur man odlar drottningar och det var nu 4 år sedan som Mats peppade mig att prova odla drottningar! Nu gör jag det på riktigt och det är så roligt, lärande, och framförallt tålamotskrävande!! 

Gissa om jag blev lite stolt, när jag för ca 2 veckor sedan fick ett mail där det stod "hej vi ska ha ett primörhonungsevent och vi letar honung från Värmland, har du lite primörhonung tills dess?".

Jag hade som tur var ett samhälle som är starkt och dragit väldigt mycket nektar och pollen. Svaret blev givetvis "ja absolut".

Om ni går in på "Svenska Bin" på facebook så kan ni läsa mera om den händelsen. Ni kan själva läsa här https://www.facebook.com/433549515446715

Men vad är då primörhonung? Jo, det är den allra första honungen som bina har producerat för säsongen som biodlaren slungar! Just detta tillfälle är något som varje biodlare längtar efter att få göra efter en lång vinter. 

Här har jag precis tappat upp den nyslungade och enbart finsilat primörhonungen! Den är här alldeles fylld av pyttesmå luftbubblor som sakta stiger upp till ytan. Det ser nästan ut som guldpärlor likt en ask med löjrom! Man vill bara stoppa ner en tesked och smaka av denna primör!

Men då detta var en beställning på mycket tidig honung, så var jag även oerhört nyfiken på vad är det för blommor som bina har besökt? Detta kommer ni få svar på nästa vecka! Jag har nämnligen skickat iväg denna honung på pollenanalys så jag kan med 100% säkerhet berätta vad det är för honung! Det ska bli så spännande, för just nu gissar jag bara 

Där gick startskottet på rikigt för årets bikurser! Wow..!! Vilka härliga gäng som jag kommer få följa under året. Jag har en fortsättningskurs där det är en blandad kompott av biodlare, som vill fördjupa sina kunskaper. Sedan kommer gänget med nybörjare som är full av förväntat, frågor och funderingar med allt vad det innebär att bli biodlare!

Tyvärr så har det blåst riktigt kalla vindar både lördag och söndag, men vilka tappra kursdeltagare, det må jag säga! Men, jag måste bjuda på något helknasigt som inträffade vid lördagstillfället med fortsättningsgruppen. Jag har en höna som är en "hackkyckling" och hon hålls skild från tuppen så hennes sönderhackade nacke inte ska förvärras. Plötsligt så närmar sig tuppen hönan, och hon tar till flykt till oss! Hon flyger upp på ryggstödet och vi antog då att hon bara ville vara social. Men, det visade sig att det var bara en kort mellanlandning innan hon tog ny sats och landade... I fikat!! Rakt på osten, grönsakerna bland brödet och smöret..!! Jösses.. Där ville jag bara sjunka genom jorden och förbli en blöt fläck... Men vad vi skrattade åt eländet. Som tur var, hade vi fikat färdigt. 

Fikat som hon hade gjort bokstavliga avtryck i, fick givetvis gå till hönsen som gladeligen tackade ja till bröd, ost och grönsaker! Bregottpaketet klarade sig som tur var!!!

Som tur var, gick det lite lugnare till idag när alla nybörjare kom! Hönan hon var runt omkring oss men höll sig på marken. Däremot så gjorde våra hundar avtryck genom att hoppa upp och mysa rejält i deras kärvänliga famnar, speciellt Ture!

Så med helgens startskott, kommer studielitteraturen användas flitigt av alla kursdeltagarna! Detta material är mycket välarbetat, tydligt, förståeligt och en bra grund för de kommande åren som biodlare!  Det är en stor ära, att följa alla deltagarna under säsongen och se hur de utvecklas och sedan står på egna ben! Samtidigt en utmaning för mig själv att inte slappna av och bli bekväm som biodlare, utan hela tiden utvecklas och förbättra mig i min roll som kursleare! Nu kör vi!

19 mars livesände jag på min Facebooksida, årets första arbete i bigården. Där fick ni se när jag gjorde rent bottnarna på några av mina bisamhällen. Men jag tänkte att ni även skull få ta del här hur man gör, i text och bild.

Sedan i höstas har jag inte arbetat inne i bisamhällen, efter invintringen. Men under den tid som har gått, har en hel del bin dött. Dessa döda bin samlas upp på nätbotten och om det vill sig riktigt illa, kan mängden döda bin bli så stor att de täpper till både ventilation och flustret.

Här har jag lyft bort yngelrummet, ställt det vid sidan av och botten är blottad. Här ser ni en hel del döda bin. Bli inte förskräckta över mängden döda bin, för det är normalt att de dör, dock inte om hela samhället har dött förstås.

Tittar vi lite närmare, så ser vi att här är flustret nästan helt igentäppt. Ett tecken på det, är att om man har flera samhällen, ser att ett samhälle inte är ute och flyger. Då kan det vara att nätbotten har fullt med döda bin som täpper igen flustret, och de bina som vill ut och bajsa inte kan göra det. Då blir det lite "panik" ( ja ni kan föreställa er detta... ) och de bajsar då inne i kupan, utsot kallas det för.

Det man gör, är att ta förslagsvis en hink med en soppåse, och därefter borsta ner alla döda bin i soppåsen. Denna soppåse slänger man i soptunnan så det förbränns, eller om man har en egen kamin och slänger in de döda bina och eldar upp dem. Detta gör man för att inte sprida ev. bisjukdomar.

Antingen har man en ren botten, ställer den direkt på platsen och lyfter tillbaka yngelrummet på samma ställe. Klart! Men som i detta fall så behövde jag spola bort allt smuts. Enklast gör jag detta i duschen med en "gammal diskborste". Med ljummet vatten spolar jag bort det bruna bajset och skrubbar där det behövs med diskborsten. Man kan om man misstänker något som kan göra bina sjuka, desifinera med något som heter "Virkon S". Det är ett pulver som blandas i vatten (som blir rosafärgat) och man sprutar på denna lösning på botten. Detta är inget som är farligt för bina!!!

Det är så smidigt att byta bottnar på detta sätt och man får samtidigt ett hum om hur mycket mat bina har kvar i sina samhällen. 

För när du lyfter upp hela yngelrummet från nätbotten, så får du en uppskattning och känsla om det är tungt= mycket kvar av vinterfoder eller om det är lätt= ops jag måste se till att de får mera foder, nu.

Om ni tänker er att det står ett nästan tomt mjölkpaket på köksbordet, men ni har redan tagit fram ett oöppnat. Men när ni lyfter det tomma mjölkpaketet, så får ni genast ett motstånd. Ni har förutsatt att det var det tomma men det var egentligen det oöppnade mjölkpaketet och blir lite lätt överraskad. Denna känsla är jättebra att "hitta" när ni ska avgöra om samhället har kvar vinterfoder. 

Alla mina samhällen hade mycket kvar av vinterfoder utom ett. Men då jag har kvar foderlådorna på alla mina samhällen under vintern, var det ett samhälle som hade mycket foder kvar, men inte dragit ner all foder, så detta samhälle fick helt enkelt dela med sig av sin foderlåda.

När förra veckans "aprilväder" slog till, var det en del som oroade sig för att bina nu skulle dö. Det är inget problem om de har gott om vinterfoder kvar. Och idag när solen skiner och all snö är nästan borta, så märks inget av snöovädret i fredags.

Lunds studentkår sjunger denna sång vid valborg med längtan om våren! Jo, jag längtar också efter våren och riktigt "aprilväder" hör till våren oavsett vad man tycker om det! Längst ner i blogginlägget, länkar jag givetvis till Lunds studentkår som sjunger den.

Men denna tid på året, är den mest kritiska tiden får våra bin. Man skulle kunna tro att det är i februari-mars som biåret börjar, när bina är ute och rensningsflyger, men biåret börjar egentligen vid hösten. Närmare bestämt efter slutskattningen i augusti (hos mig i Värmland) och då jag ger mina bin sitt vinterfoder i form av sockerlösning.

När det blåser nordostlig vind och snön träffar bikuporna, hoppas man innerligt att invintringen i höstas har gett mina samhällen rätt förutsättningar att klara vårvintern! Det gäller att jag ger mina bin sitt vinterfoder i god tid, så de hinner "dra ner det" och förvara det i de celler som fungerar som ett skafferi. När bina har dragit ner sockerlösningen som innehåller ca 25% vatten, fläktar de bort så vattenhalten sjunker i bästa fall under 20%, för att därefter täcka med ett fint lager täckvax.

Förutom att bina får sitt vinterfoder i god tid, måste bina bygga upp sin "fettkropp" med god sammansättning av proteiner. Det är de bina som kläcks sist på sommaren, och de behöver god tillgång till protein som är en förutsättning för att de ska bli livskraftiga vinterbin. När våren är i antågande (ja inte idag, det är en sak som är säker) tar de av sitt proteinlager som är lagrat i fettkroppen, för att producera fodersaft till de nya larverna som ska bli nya bin i samhället. Det är alltså pollen som är binas källa till protein.

I höstas så boostade jag alla mina samhällen med en pollenprodukt "Super protein pattie" som jag har köpt från "Honungsgården i Bjäre, Monika Larsson", som importerar in produkten under företagsnamnet "Dulcofructskandinavia".  På hösten blir det ett överskott av protein, i jämförelse med våren/sommaren, och bina bygger upp sin fettkropp och då blir de överlevande vinterbina långlivade och kan använda proteinet från fettkroppen till att producera fodersaften på våren när drottningen börjar lägga ägg.

Jag kan inte låta bli att nämna bibrödet som är fermenterat pollen. Detta bibröd är pollen som bina långtidsförvarar genom att mjölksyra detta och lagrar det på samma sätt som vinterfodret. Bibrödet är en proteinreserv som de tar av på vårkanten och bisamhället växer i mycket rask takt till ett starkt samhälle, medans vinterbina dör ut och ersätts med nya sommarbin!

Därför är det viktigt att man har tillräckligt med vinterfoder kvar i samhället på vårkanten. Marsmånad har varit oerhört ljuvlig och gett oss varma dagar och vårblommorna tittade fram. Men dagar som dessa när SMHI varnar med ca 10-15 cm snö, då är det av mycket stor vikt att det finns vinterfoder i bisamhället. Det är nu på vårkanten som bina börjar äta rejält av förrådet och här måste jag som biodlare gjort mina förberedelser, i höstas! Därav börjar biodlaråret för 2022 i augusti 2021.

Som ni såg i min livesändning för någon helg sedan, så städade jag bort de döda bina som har fallit ner på nätbotten. Vid detta tillfälle får jag en mycket god uppfattning, om bina har förbrukat mycket vinterfoder eller inte. Detta kommer jag beskriva i ett annat blogg inlägg.

Med denna isiga videkisse (fotografiet togs mitt ute i snöstormen) som kämpar mot vinterns stadiga och envisa grepp för att så småningom slå ut till en ljus gulgrön skimrande ulltuss som ger livsviktigt pollen om någon vecka, sitter jag här inne och njuter av en kopp te och är tacksam för att mina bin har byggt upp sin fettkropp och fortfarande har gott om vinterfoder.

Klicka nedan till länkarna för mer info.

(28) Vårvindar friska - YouTube

Super Protein Pattie – Låda - Dulcofruct Skandinavia

 Oj.. Nu rusar våren fram trots att det har varit mycket kyliga nätter. På flera håll i landet och även Värmland blommar de efterlängtade vårblommorna. Jag har sett inne i stan, att hanblommorna till sälgen faktiskt har slagit ut, och igår när jag for till Karlstad så hade sälgen slagit ut även där längs E18. 

Jag gjorde en livesändning på min facebooksida, där ni fick följa med mig ut i bigården när jag rensade bottnarna och det var i helt rätt tid.

När bina har suttit i vinterklot hela vintern och hållt värmen genom att rotera och vibrera för att alstra värme, så förbrukar det även lite av det vinterfoder man gav dem i augusti. Som ni alla vet, har man ätit mycket mat blir man bajsnödig!

5 februari såg jag årets första livstecken från mina bin, i form av att det varit ute och "rensningsflygit", med andra ord, de har varit ute och bajsat!

Det är de små gulbruna fläckarna på bikupan, som är ett tydligt tecken på att bina varit ute och flugit. Detta är ett gott tecken att bina tar en kort flygtur och tömmer tarmen för att sedan flyga tillbaka in i kupan.

Det syns ännu mer tydligt, när snön färgas fläckvis med det gulbruna bibajset! Detta är en dag som inträffar när solens strålar värmer upp luften och bina ser sin chans att flyga ut en mycket kort stund! Det är även denna dag som man känner "åh nu ska jag hänga upp tvätten utomhus på tork. Ett tips, häng inte upp vita lakan på tork, för de kommer vara fullt av gulbruna fläckar!!

Dessa fläckar är lite svår att få bort men med ljummet vatten, går de lätta bort!